Jag maste saga att Ghanas natur ar helt magisk !
I stader och byar ar det nastintill alltid skitigt och otroligt skrapigt ! Har slangs allt pa marken och jag skojar inte om jag endast har sett hogst tre soptunnor pa sex veckor har. Jatte synd.
Men nar man aker runt i alla tranga svettiga trotros kan jag inte lata bli att bli helt fascinerad av deras natur.
En skog som bestar av palmer, banantrad, kakaoplantor, annanasplantor, och stora vackra trad. Maktigt !
I morse fick vi se solen ga upp och ikvall kommer vi fa se solen ga ner. Vackert !
Och jag kan fortfarande inte lata bli att tycka att alla sma byar ar sa otroligt charmiga och har uppe i norr har vi fatt se mer av deras bygge av hus. Husen eller rattare sagt hyddorna ser annorlunda ut har uppe. De byggs pa ett helt annorlunda satt. Verkligen sa man har tankt sig att hyddor ska ser ut. Runda hyddor gjorda av lera och ett spetsigt tak av nagot som liknar halm. Mysigt. Eller nej, kanske inte mysigt...mysigt att kolla pa men kanske inte allt for mysigt att bo i. Jag maste hela tiden paminna mig sjalv om att det har ar verklighet. Deras verklighet. Dom bor har.
Har ar verkligen verkligen skitigt. Det ar fattigt och allt ser ut precis som det gor pa tv. Pa tv nar man ser pa alla valgorenhetsgalor. Det ar pa riktigt.
Ibland skams jag. Ibland skams jag for att ga forbi nagon som sitter pa gatan, smutsig, smal och i sondriga klader. Jag vagar inte titta pa dom, jag tittar mest ner i marken. Det ar jatte svart. Vad gor man ? Det ar ju sa har. Otroligt manga ar skitiga, smutsiga och gar i sondriga klader. Dom ar hungriga, dom ar fattiga. Men vad gor man. Nar man val far tid att tanka efter sa ar det jobbigt. Verkligen.
Nagot av det som jag tycker ar jobbigast ar att se dom som redan har de svart far det annu svarare. Jag tanker framst pa de funktionsnedsatta. Jag var nyfiken och pratade med Benjamin om detta for nagon vecka sedan. Hur fungerar det. Ar det en skam att fa ett funktionsnedsatt barn eller hur ser dom pa det ? Det enda han sa var att de manniskorna inte har nagon framtid. Det gors ingenting for dessa manniskorna. Det ar sorgligt. Det ar hemskt att dom ligger sa otroligt mycket efter.
I borjan av min vistelse har sag jag en kille som inte hade mojlighet att anvanda sina ben. En kille som i Sverige hade andvant sig av en rull stol. Istallet for en rullstol anvande sig killen av en traplanka med tva sma hjul under. 1 decimeter fran marken rullare han runt. Varenda dag, hela tiden. Tank efter och se hur ni tror det fungerar. Fungerar det ens ?
Idag sag jag en till kille som anvande sig av samma teknik. Jag blev pamind och jag tyckte det var jatte jobbigt, jag ville inte kolla pa honom. Jag ville inte att han skulle tro att jag kollade pa honom bara for han var annorlunda. Han trodde inte det. For nar jag var pavag forbi sa horde jag ett glatt "Heeello", jag log stort och halsade tillbaka. Han blev glad. Jag blev glad.
Minna
